Jag har jobbat ett par gånger till sedan sist jag skrev. I torsdags förra veckan gick vi hem till en 19-årig tjej som hade varit med i en motorcykelolycka och efter det slutat att prata. Mina varningsklockor gick ju igång till tusen och när vi kom hem till henne så låg hon på en madrass på golvet i sitt hus och hade sin två månader gamla dotter bredvid sig. Vi försökte prata med henne, men hon kunde inte svara. Hon utstötte ljud, som om hon ville prata men inte kunde. Hon hade varit med om den här olyckan på söndagen innan och hade tre dagar tidigare gjort en CT-hjärna (datortomografi, där man får flera bilder av hjärnan, liksom sett från olika "lager") och en vanlig slätröntgen av bäcken, thorax och skalle. Hon hade alla bilder på hemma så jag och Dr. Norah tittade igenom dem. Jag vill inte vara sån, men det är lite oroväckande att jag kunde tyda plåtarna bättre än henne och hon är läkare. Jag såg i alla fall en hårfin spricka i kraniet och på CT-bilderna så fanns det en tydlig fläck innanför vänster tinning som jag inte kan tolka som något annat än ett hematom (blödning). Det som blev riktigt läskigt var när vi fick reda på att hon kunde prata när de gjorde CTn, men nu, tre dagar efter så hade hennes tal försvunnit. Det tyder ju på, i alla fall i mina ögon, på att det har skett en förändring och att blödningen eventuellt blivit större. Jag gjorde några lättare kontroller, pupiller, reflexer, liksidighet i muskeltonus osv. Hon hade lite svagare pupillreaktion på höger öga, men i övrigt verkade hon okej. Detta verkade inte oroa doktorn så mycket, men hon tog med sig bilderna och skulle visa för en kollega som är neurolog. Jag ville ju att den här stackars flickan skulle in på sjukhus på observation på direkten, men tydligen så skulle vi vänta till efter helgen...

När vi kom tillbaka igår så såg hon, tack och lov, mycket piggare ut. Jag hade tänkt att hon skulle ha dött under helgen, men hon var verkligen mycket piggare. Dock pratade hon fortfarande inte. När jag började fråga lite mer kring hur olyckan hade gått till så visade det sig att det egentligen inte alls varit nådon MC-olycka, utan hon hade kollapsat efter att hon klivit av motorcykeln. Jag började direkt tänka på aneurysm och berättade min misstanke för doktorn. Vi frågade sedan om hon hade svimmat något hemma, och det hade hon, hon hade även haft något, som jag tolkade som frånvaroattacker. Vi sa till familjen att vi gärna vill se en kontrolltomografi för att se hur läget ligger till, men tyvärr så hade familjen inte råd att betala för en till CT. Så den här flickan får gott ligga hemma på madrassen på golvet och hoppas på att hon bättrar sig av sig själv. 

Det är så tragiskt och gör så ont i mig att en så futtig sak som pengar måste sätta käppar i hjulet för en ung kvinnas tillfrisknande. Det är en sjuk värld vi lever i och vi ska komma ihåg att vi har en oerhörd tur som får bo i ett så fantastiskt land som Sverige där vi har den vård vi har, nästan helt gratis.