Update från förkylda fialottan.

Det kanske är dags för en liten update igen. Det var ju klurigare än jag kom ihåg att blogga ofta. Men jag antar att principen "hellre än bra" kanske inte riktigt är the way to go i den här världen. Inte om det ska bli något med läsvärde iallafall...

Vad har jag gjort sedan sist då? Jobbat häcken av mig kan man väl säga, om man ska uttrycka det milt. Det har varit en strid ström av konstant arbete, men det är inte det som är det jobbigaste. Det är att jag hoppat runt på så många olika avdelningar. Man får ju liksom ta det som bjuds när man inte har en specialistutbildnig. Jag har varit på kardiologen (hjärta), geriatrik (väääldigt gamla människor), gastrokirurg (magopererade) ett rehabcenter och på lungmedicin. Skulle varit på neurologen (hjärna) också, men det blev inte av. Så som ni kanske förstår är det ganska frustrerande att flamsa omkring på olika ställen, med olika mediciner och olika rutiner. Men det går bra. Man får sätta sig ner med miniräknaren ibland och räkna ihop alla pengar som det kommer att sluta med för att man ska palla.

Har haft några tuffa dagar i slutet på veckan också. Jag har varit på lungan, där jag trivs bäst och har varit mest så där börjar jag kunna lite av rutinerna iallafall. Har varit med om ett dödsfall och en patient som vi var tvugna att intensivvårda på avdelningen, så jag är helt slutkörd nu (har en dunderförkylnig som bevis). Igår jobbade jag dubbelpass, 7-22, och i 13 av de timmarna stod jag nästan konstant med en och samma patient och kämpade för att hålla honom i livet. Vi fixade det och när jag gick hem igår hade vi en vaken och stabil patient som låg och pratade utan större problem. Tack och lov!! Fick en utskällning av en anhörig 11 timmar in i spektaklet, men jag antar att det hade med chocken att göra och inte med det faktum att jag faktiskt precis räddat livet på en som stod henne nära. Surt i vilket fall som helst.

Så idag har jag en välförtjänt ledig dag, och då kommer en hejdundrande förkylning med feber och inkräktar. Den jäkeln får se till att vara kortvarig, jag ska försöka jobba minst 50 timmar den här veckan.

Kærlek vid førsta øgonkastet

Jag måste bara tipsa om en helt underbar blogg... Jøssesamalia! Kolla in alla dessa rosa och pastelliga små underverk. Manuela (Norges svar på Leila) bakar cupcakes och kakor och tårtor och marænger och annat fluff. Jag kommer att anvænda ett helt gæng av hennes recept. Jag skulle ju gå ner i vikt hade jag tænkt, men jag har nu beslutat att det inte ær vært det. Banta nær man kan æta muffins med frosting istællet? Nehejdutacken.



Bild från passionforbaking.com

Kaffebaileys och nattjobb...

...ja, inte på samma gång førstås.

Igår var jag ledig och passade på att dejta Frøken Nøjd. Vi børjade med fika på ett stælle i som heter Sjokoladepiken. Jorå, det ær precis som det låter. Ett stælle dær de ær specialiserade på choklad och kaffe. Tænk er; En kopp varm choklad som ær gjort på riktig choklad, inte nå pulver hær inte. Med vispad grædde på toppen och med små små chokladbitar uppe på. Till detta lilla mirakel till kopp kom det en stor marshmallow som man doppade ner i hærligheten. (Man kan ju bli pilsk før mindre...)

Efter den hær lilla lyxutsvævningen tænkte vi att det skulle sitta fint med en øl och en bio. Sagt och gjort. Beer and a movie it is. Tre timmar och ett gæng med tårar senare tænkte kæra Therese att det skulle vara en god ide att ta en kaffebaileys, och visst. Jag ær inte den som ær den... Hela kvællen slutade med att vi mer eller mindre blev påtvingade en varsin STOR tequila varpå jag, efter ca 1 cl, næstan får den att komma i retur (så att sæga...).

Ikvæll blir det inte samma utsvævningar, ikvæll sitter jag på kardiologen och glor. Før er oinvigda ær kardiologen en hjærtavdelning. Det ær ungefær så kul som det låter... Lite antibiotika och några øgondroppar. Ja, mer ær det væl inte att førtælja om det. Jag tænker; PENGAR PENGAR PRNGAR, BOLIVIA BOLIVIA BOLIVIA. Bara før att stå alltså.

Sjuksköterska på äventyr

Från Sverige till Bolivia

RSS 2.0