Minisemester

Imorse kom vi hem från La Paz. Jepp, det blev en nattbuss till och det var nog lika bra det. Har faktiskt sovit mestadelen av vägen och slapp se de kilometerdjupa stupen som ska finnas vid sidan av vägen. Tack och bock!

Vi har haft det jättebra i La Paz. Dock har jag åkt på en hejdundrande hosta och halsont, så att knalla omkring i backar (hujedamig vilka backar sen) och bli andfådd var kanske inte det skönaste jag varit med om. Men eftersom det finns kodein över disk här så har jag klarat mig rätt bra.

Vi har alltså gått omkring sedan i torsdags. Gått och gått och gått. Jag har tydligen sett så ynklig ut några gånger så att Johan har nästan blivit orolig. Vi har konstaterat att Johan har en puls på 60 efter en maratonstigning upp på ett berg samtidigt som jag har en puls på 140 och ligger som en flämtande, luftrörsvisslande, liten skakande hög. Men utsikten var fin.
Vi var ju på VM-kval också... Bolivia - Paraguay och det var självklart att Paraguay skulle ta segern. Men icke sa nicke. 3 - 1 till Bolivia och drömmen om en plats i VM 2014 finns kvar. Ack så liten, men den finns...

Vi har varit på marknader och på marknader, och på marknader. Och så har vi ätit lite. Och varit på en marknad.

Allt som allt så har det varit en fin helg, och skönt att få komma bort och verkligen spendera tid med Johan. Men nu är det back to business och jag ska försöka ta min pipande, rosslande och visslande lekamen till jobbet imorgon. Men först; fotboll!
Trackback

Sjuksköterska på äventyr

Från Sverige till Bolivia

RSS 2.0